Dėmton apo jo pėrdorimi i celulareve shėndetin tonė? Shkencėtarėt ngrejnė duart lart, duke thėnė se ėshtė ende shumė herėt pėr tu pėrgjigjur me saktėsi. Megjithatė, tė gjithė neve qė pėrdorim telefonat celulare nė jetėn e pėrditshme, marrim pjesė pa e kuptuar fare nė njė eksperiment gjigant, nė tė cilin jemi minjtė e provės.
Telefonat celulare janė akuzuar pėr shumė ndikime negative ndaj shėndetit tė njeriut, nga dėmtime tė trurit e deri nė kancer. Shkencėtarėt thonė se nga njėra anė nuk kanė prova pėr tė vertetuar diēka tė tillė dhe nga ana tjetėr duhet tė bėhen studime nė shkallė mė tė madhe, pėr mė shumė periudhe kohe dhe nė seksion mė tė madh tė popullsisė. Me pak fjalė, shkenca do tė mėsoje mbi kokat tona
Ky ėshtė njė nga rezultatet qė dolėn nga fjalimi i profesoreve tė dalluar tė Politeknikumit tė Athinės. Ata theksuan se duhet ti pėrdorim celularet nė mėnyren qė vijon: 1) Nuk duhet tė flasim nė celular ne mjedise nė tė cilat ka valė tė dobėta si p.sh. nė metro, nė bodrume etj 2) Mirė ėshtė tė pėrdorim hands-free kur flasim per mė tepėr se 15 minuta nė ditė ose ta mbajmė celularin tė paktėn gjysėm centimetri larg kokės 3) Flasim nė celular sa mė pak tė jetė e mundur 4) Zgjedhim celular nė bazė tė indeksit SAR (Specific Absortion Rate Indeksi Special i Pėrthithjes), pasi sa mė i ulet SAR, aq mė pak rrezatim thith trupi i njeriut.
Njė tjetėr mendim nė kundėrshtim me tė parin u dėgjua nga pėrfaqėsuesit e kompanive telefonike, duke treguar edhe njė herė se shkenca dhe tregetia nuk ecin gjithmonė nė rruge paralele. Mjeku z. Athanasios Papaxristopoulos u shpreh se u deshėn plot dyzet vitė qė shkenca tė provojė se duhani dhe cigarja dėmtojnė shėndetin. Theksoi gjithashtu se limitet e fuqisė sė antenave tė rrjetit tė telefonave celulare nė Greqi, jane shumė mė tė larta se ato tė Europės. (R. Xh./Albnow)